Hur kom egentligen den här sötnosen upp på andra våningen hos mig? Den var inte liten precis.
Det är verkligen en riktig grod- och paddsommar i år. Knappt hade jag burit ut den här förrän jag höll på att trampa på en annan som i alla fall inte tagit sig upp för trappan.
August 6, 2012
Paddsommar
July 15, 2012
Alla hönsen hemma
Det var inte för så väldigt länge sedan jag första gången hörde uttrycket “ha alla hönsen hemma” om att inte vara riktigt som man ska.
Det finns nog en del som tycker att jag inte har alla hönsen hemma, och det är ju förståeligt. Men idag är jag glad att jag faktiskt, bokstavligt, har alla hönsen hemma. Lilla mor höna har nämligen fått en åktur i rävens käft idag men är lyckligt tillbaka i hönshuset liksom hennes kycklingar, hönskamrater och tuppen. Dock med betydligt färre fjädrar att putsa än vad hon hade i morse.
Räven knep henne ganska så mitt på gården fast vi var ute. Det är inget konstigt med det, en del tror att rovdjur alltid ska fly miltals från närmsta människa men särskilt så här års gäller det att få tag i mat till ungarna så en snabbattack på lättfångade höns är ingen dum idé. Nu blev en skriande viftande tokgubbe lite för mycket för räven som fann det bäst att släppa sitt byte, oskatt men fjäderlättat.
Det har hänt förr att jag fått en räv att ge upp sitt byte, en anka, som också hon var närmast oskadad efter äventyret. Det får mig att bli nyfiken på räven: Hur jagar den? Varför inte döda bytet direkt vid angreppet? Är det för att det är en “stressad” situation att jaga i människors närhet, tar den hem levande byten för ungarna att öva på?
Räven är ett av våra vanligaste djur och ändå är den allmänna kunskapen om den, liksom min, ganska dålig. De kan visst leva i ganska olika sociala grupper från bara mamma och ungar till flockar med pappan och äldre syskon som alla jagar tillsammans. Det finns mycket att lära sig.
Hur som helst, jag tänkte på att om en varg skulle bära sig åt på samma sätt som den här räven så skulle det heta att den var onormal och oskygg och måste skjutas.
En tes som hävdas av jägarkåren är att om inte vargen jagas blir den oskygg och farlig, jagas den däremot så lär den sig skygghet. Jag är väldigt tveksam till det där. Se bara på räven, den har jagats hårt i alla tider, varje år dödas sisådär 65 000 rävar och tja…
July 10, 2012
Stilla eufori
I dag har jag haft en helt otrolig naturupplevelse. Jag har hört en kull vargvalpar yla, på sitt barnsligt gläfsande vis, och jag har till och med sett dem i skogsbrynet.
Ett helt meningslöst blogginlägg förstås men en helt fantastisk händelse för mig som jag nu tänker ha som ursäkt att komma igång med bloggandet igen.
Nu ska jag bara gå omkring lagom smålycklig resten av kvällen 🙂
June 4, 2012
Om min märkliga motvilja mot veganism
Måste man verkligen kunna motivera alla sina åsikter? Kan man inte bara få tycka någonting rätt upp och ner.
Nej då, inte jag inte, vilket är rätt åt mig eftersom jag gärna avkräver någorlunda välformulerade motiv av andra när de kommer med alla sina dumheter.
Så nu till mina egna dumheter. Jag har uttalat motvilja mot att personer i min närhet blivit veganer och nu måste jag försöka finna mina egna motiv. Till att börja med kan jag konstatera att de är till 100% själviska, fast det vore ju bra om jag på vägen kan konstruera några fungerande altruistiska käftsmällar också.
En av de mest grundläggande sakerna i den mänskliga samvaron är att dela en måltid. Om man inte erbjuder både främlingar och vänner en plats vid brasan och bryter sitt bröd med dem är man man en skitstövel.
Varför tror ni att det ska bjudas på fika i stugorna titt som tätt? För att folk är så väldigt sugna på kaffe och fåniga kakor vid just de tillfällena? Nej knappast, det är, lite olika beroende på relationen med gästerna, en orsak att sätta sig ner och känna av varandra, och att allt efter läggning och förmåga, diskutera viktiga frågor eller skvallra om grannarna, och inte minst att faktiskt få ge en annan människa något, om det så bara är en kopp välbryggt kaffe och lite god rabarberpaj. Helst vill man man dela upplevelsen också. Att känna samma smaker, att tala om maten och kanske ge eller få lite uppskattning för den är också något som bidrar till existensmaximum.
Alla människor kan och vill inte äta allting. Sjukdomar, allergier och olika smak sätter stopp för det. Därtill kommer att en del gör mer eller mindre genomtänkta val att avstå från viss mat.
Som att bli vegan.
Ur djurskyddsperspektiv är det förståeligt att man inte vill äta ägg, de produceras oftast på ett ganska vidrigt sätt. Det finns alternativ dock.
Mjölkkor har det generellt lite bättre men många har avlats till att bli vandrande mjölkmaskiner som knappt kan gå ut utan att skada sig. Det behöver inte vara så.
Vad gäller fisk så var det förr bara sportfiskare som på något plan såg dem som individer, nu har visst forskningen tillskrivit dem betydligt större förmåga att känna smärta och tänka än tidigare. Mer lika oss alltså, och som all djurvänlighet egentligen bara handlar om igenkänning med vår egen art så blir det inte lika problemfritt att ösa upp dem en masse och låta dem sakta kvävas på däck.
Är detta bra argument för att bli vegan alltså. Njae.
Om de som har synpunkter på hur maten produceras blir veganer och helt avstår från ovan nämnda livsmedel så skapas ingen efterfrågan på bättre producerade sådana.
Inte särskilt djurvänligt alltså men bra för ens egen självgodhet.
Är det hälsosamt att vara vegan? Man blir naturligtvis mer medveten om, och lägger stor omsorg vid vad man stoppar i sig. Bra på ett sätt.
Vad får man i sig då, eller snarare vad får man inte i sig? D-vitamin t.ex. viktig för att slippa benskörhet, cancer, alzheimer, depression och en massa annat elände. Det kan man halva året se sig i månen efter då man inte kan få den från solen eller från den enda födan som återstår efter att man ratat animaliskt fett. Kantareller alltså, (men kantareller ska stekas i smör och gärna stuvas med grädde) En del tar då till kosttillskott. Nu har vi hamnat i en av de värsta skojeribranscherna som finns. Lycka till att inte bli grundlurad både på pengar och innehåll.
För oss som inte bor runt hörnet till en välsorterad grönsakshandel kan en vegankost grunda sig rätt mycket på kikärtor, bönor och andra trista saker – på burk. Dagens larmrapport handlar om att konservburkar är en viktig källa till det hormonliknande ämnet bisfenol A. Det finns många aspekter på det här med vad som är hälsosamt och inte
Hur hälsosamt är det mentalt sett? Den ständiga kollen på vad man kan äta och ratandet av majoriteten av födämnen. Psykiatern David Eberhard menade i sin bok “Trygghetsnarkomanernas land” att unga människor var så ängsliga att de inte tordes äta vanlig mat utan blev vegetarianer av någon slags rädsla. Det håller jag inte med om, däremot kan det nog hos en del utvecklas en besatthet kring maten som inte är så mentalt hälsosam.
Tillkrånglandet av något normalt så enkelt som att äta tar naturligtvis tid och energi från annat. Tid som man kunnat lägga på att förbättra djurhållningen i landet, utveckla sin visdom eller skaffa körkort för att ta några exempel ur luften.
När nu ändå en liten del av befolkningen är veganer så måste restauranger och konferensanläggningar ha en beredskap för att tillgodose deras krav. Det betyder att en hel del havremjölk, sojaglass och andra konstiga varor slängs bort, med en massa negativa följder för det ena och det andra.
Riktigt kortfattat så är jag väl bara sur för att jag inte kan bjuda på någon mat längre. Mat utan smör, suck!
May 14, 2012
Kära gamla minnen
En artikel i DN om några campare som trotsat stängda bommar och förbudsskyltar vid Älvdalens skjutfält och åkt in mitt i en skjutövning med granater väckte ett, i alla fall efteråt, roligt minne till liv.
För ganska många år sedan bestämde sig jag och min då ganska unge son mycket spontant för en liten tältsemester. Vi slängde in lite prylar i bilen och drog norrut (såklart). Sonen studerade bilatlasen och upptäckte ett område med väldigt få vägar. Kanon, det måste vara rena vildmarken där, dit åker vi!
Väl där upptäckte vi att vi hamnat på Älvdalen skjutfält. Dock pågick ingen övning och man kunde köra in, vilket vi gjorde även om omgivningarna var lite ruggiga här och där med sönderskjutna tanks och annan krigsrekvisita. Vi följde, i vad som tycktes en evighet, en mycket smal grusväg, för någonvart skulle den väl gå. Kanske till en liten sjö eller en fin plats att slå upp tältet. Vad jag minns gick den bara runt runt miltals tills den slutade i en mycket omysig grusgrop. Då tog vi vårt förnuft till fånga och åkte tillbaka ut från området.
Inte allt för långt efter att vi var tillbaka på en större väg hördes ett konstigt ljud och innan jag fattat att vi hade punktering var däcket i slamsor. Det var då vi kom på att vi glömt reservhjulet hemma.
Behöver jag säga att vi var väldigt glada att det inte hänt när vi var där längst in i skjutfältet, utan mobiltäckning givetvis.
May 13, 2012
(upp)rörande
I dag blev jag nästan gråtfärdig av att läsa den avslutande delen i DNs artikelserie om skogen av Maciej Zaremba. Jag blev upprörd, rörd, eller berörd som det heter nu för tiden då rörelsen i rörd har fått en snävare betydelse.
Det är ju så här det är! Hur ska man någonsin kunna få en bättre skogspolitik när den mänskliga psykologin ser ut på det här viset.
Jag tror att Zaremba har lyckats belysa varenda viktig bit i frågan om skogen. Men vad händer nu? Jag är rädd att det inte händer någonting och det gör mig också gråtfärdig. Och för er information, jag är inte ens den känsliga typen.
May 9, 2012
Knäppskalle på tågresa
Jag har varit ute och åkt tåg igen, och gått på Stockholms gator. Jag lyckades klara av tågresan, även de bitar jag måste åka med SJ, utan att uppge mitt namn en enda gång, eller dra kort eller visa legitimation eller annat kontrollstatsrelaterat elände.
Först åkte jag “Tåg i Bergslagen” som än så länge vet hur man behandlar kunder. Inget krångel, fasta priser och tar betalt på tåget.
I Örebro fanns det tid att gå in på stationen och köpa en biljett. Jag offrade 14 kronor i tillägg för en ombokningsbar biljett, då behövdes inget namn registreras. Även i Stockholm hann jag med att köpa biljett på Centralen. Försäljaren där sa att jag inte behövde köpa en ombokningsbar. Eftersom jag skulle åka inom en timme kunde han skriva ut en liten biljett från en annan kassa, inget namn, inget krångel.
På biljetten stod att den måste användas inom en timme. Undrar just om den blir ogiltig om tåget är försenat 🙂
Det var en helt ok dag men jag fick lite internetabstinens. Ni förstår jag har inga uppkopplade smartphones eller ipad. Det vill säga, jag har med mig en ipad överallt men den har jag bara för att läsa pdf:er i och göra lite anteckningar. Jag vill (än så länge) ha det så. Trots att det medförde att jag inte fick läsa den fjärde artikeln i Zarembas serie om skogen i går. Det har varit så mycket så jag har ännu inte hunnit läsa den Nu ska jag göra det, därför blir det bara detta korta dravel till postning i kväll.
May 2, 2012
Att göra det där lilla extra
“Om du gör lite mer än vad människor begär av dig är du en fri människa, annars bara en slav”
(Mottot för en klok man jag känner)
En del människor bara lyser det om, det där att de bryr sig om sina medmänniskor och alltid gör det där lilla extra.
Min kära Rost-och Röd-bil har stått med avrostade balkar och annat elände hos Svetsar-Anders. Jag visste inte ens om han skulle ta på sig eländet, ingen annan skulle ha gjort det.
I morse ringde han (efter ett idogt detektivarbete för att hitta vårt hemliga telefonnummer som jag glömt att lämna). Bilen var klar, trots att det till och med varit mycket mer jobb än vad det verkat från början. Förutom att laga och svetsa som ingen annan så hade han snyggat till med lite färg runt skärmarna.
Inte nog med det, när han sett att att det snart var sista dag för ombesiktning och han inte fick tag på oss så hade han åkt och besiktigat bilen också.
Jag har varit glad hela dagen, inte bara för att jag har bilen tillbaka utan mest för att det finns folk som bryr sig om vad de gör och om andra människor.
April 25, 2012
Konstigt
Det går fyra rådjur här utanför och mumsar i min hage. Konstigt, lodjuren ska ju ha ätit upp allihop säger den kår som påstår sig vara expert på naturen.
April 24, 2012
Det blåser i debatten
Ju längre tid det har gått utan något bloggande desto svårare blir det att skriva något. Det känns som om man borde skriva något meningsfullt och faktaspäckat som förändrar världen till det bättre.
Med den inställningen är det inte konstigt att jag låter bli, så nu har jag bestämt mig för att skriva vad trams som helst (som vanligt alltså) om fåglarna utanför mitt fönster eller min röd-och-rost-bil som står hos Svetsar-Anders med helt avrostade balkar, eller om min trevliga tandvärk som enligt tandläkarna inte ska existera eftersom de inte hittar något fel, eller om min nya pyttelilla kamera som jag baske mig ska lära mig använda om jag bara får lite tid över. Tid är min stora bristvara, allt annat har jag i överflöd.
Förresten verkar det inte hjälpa att skriva meningsfulla och faktaspäckade saker, det tycks ändå inte förändra en värld som la-la-la-lallar på med händerna för öronen.
KVA:s energiutskott skrev nyligen i SvD om vindkraft, några torra fakta som bara de borde vara nog för att avstyra detta vansinne. Sedan tillkommer ju en fruktansvärd naturförödelse och förstörd livsmiljö för massor med människor. Liksom spolierade möjligheter till rekreation för de stackare som inte bor som jag, och därmed förlust av stora möjliga turistinkomster.
Naturligtvis kommer väderkvarnarnas riddarinna Annika Helker Lundström som vanligt farande för att försvara sitt levebröd. Det är mycket pengar i det här. Riskkapitalisterna som plockar av folket deras pengar genom elcertifikaten vet att detta Schlaraffenland inte kan vara för evigt. Det gäller att plocka ut vad man kan medan politikerna fortfarande blundar av hänsyn till sin prestige.
Lundströms inlägg är fullt av snömos och osanningar och lögnaktigt raljerande, som att “KVA tycks tro att såväl el som koldioxidutsläpp stannar i det land där de produceras” Där fick hon några populistiska poäng hos den icketänkande “gröna” fårskocken Hö-Hö, proffisorera vet inte det, hö..
Sanningen är att vi inte kan exportera “vindel” till andra länder, de vill inte ens ha den. De vill ha vår vattenkraft för att kunna reglera sin egen vindel.
Sanningen är att vindkraften gör viss nytta i de länder där den ersätter fossila bränslen och dessa kan fungera som reglerkraft till vindkraften. I Sverige måste vi bygga ut vattenkraften och tömma våra dammar för att reglera vindkraften. När dammarna står tomma på vintern får vi köpa kolkraftsel från Tyskland, eller kanske producera sådan själv.
Hon hänvisar till “Alliansregeringens valmanifest” ja de vet ju,(obs ironi) och “dåvarande generaldirektören för energimyndigheten” d.v.s. den Tomas Kåberger som skällde ut KVA förra gången de yttrade sig,
KVA-professorerna gör mig så förbannad. KVA får forskningspengar av oss och så gör man en sådan undermålig utredning,
Skönt med någon som säger rakt ut hur det fungerar med forskning nuförtiden. Leverera “rätt” slutledning eller se dig i månen efter forskningspengar.
March 26, 2012
Ljusterapi
I artikeln om skadorna som “sommartid” för med sig i DN i går stod det något intressant. Alls inget nytt utan något som alla fotografer vet och de flesta andra anar.
Det handlade om ljus.
Ljus är viktigt för vårt välbefinnande, därför finns olika former av ljusterapi som ska motverka vinterdepression. Några timmar om dagen ska patienten sitta i vita, starkt upplysta rum. Fungerar i viss utsträckning, visst.
Men de fakta om ljus som stod i DN och som är allmän kunskap var:
Att utomhus en molnig dag är ljusstyrkan 10 000 lux, en solig dag kan den vara 140 000 lux – och inomhus i bästa fall 400 lux.
Så vore det inte bättre att gå ut en stund i stället!
February 25, 2012
Hur folk är, beror på vem man frågar
Det är roligt med människor. På individnivå tycker jag väldigt bra om många människor, men när det kommer till grupper och till stora delar av befolkningen blir jag mest uppgiven, folk är idioter. Punkt.
Men med individerna förhåller det sig ibland annorlunda, en stor del av min energi får jag från andra människor. En sak som jag förvånats över till och från är hur olika vi uppfattar människor.
Jag tycker om varma och snälla personer som bryr sig om sina medmänniskor, har mentalt mod, intresserar sig för mer än en sak, är easygoing och inte minst viktigt, är ärliga. Jag tycker jag känner några sådana personer, det konstiga är att jag vet andra personer som uppfattar dem som stöddiga och otrevliga.
Det går åt andra hållet också. Nuförtiden tycker jag mycket sällan illa om folk eftersom jag har förmånen att oftast kunna styra vilka jag umgås med. (Människor som tråkar ut mig vägrar jag helt enkelt att stå ut med, livet är för kort för det.) Men jag minns en person som jag tyckte omedelbart och rejält illa om för några år sedan, (hmm, det var nog för sisådär 15-16 år sedan, jag ÄR bortskämd). Jag tyckte att hon rent faktiskt och objektivt var förfärlig tills jag hamnade i en grupp av människor som jag inte kände och en av dem helt oprovocerat säger -Är inte NN underbar, man blir glad bara man ser henne!
Det fick mig att inse att det där med mänskliga kvalitéer och personkemi är högst individuellt.
En tes jag har är att det är jätteviktigt att ett par har ungefär samma uppfattning om andra människor för att passa ihop, eller snarare tror jag att det är så att de som passar tillsammans har en likartad syn på livet som får dem att gilla samma människor.
February 13, 2012
Ditt o datt
I morse hörde jag något på Ekot som fick mig att inse att det inte finns några gränser för klimathysterins hot mot naturen.
LKAB vill kompensera sina koldioxidutsläpp med att gödsla skog med avloppsslam. Jag orkar inte ens kommentera det.
Eftermiddagen var trevligare. Tog och gick en sväng. Det är rätt fantastiskt att bara kunna gå ut genom dörren och in i skogen. Spår av rådjur, hare, räv och älg, och längst skogsvägen hade två vargar traskat. De vek av ungefär där man kan se vårt hus.
Dessa stackars vargar som det är ett sådant evigt tjat om.
Också på Ekot idag, och i DN om “ny lag som kan stoppa utsättning av vargvalpar”. Ny och ny, den där jaktförordningen ändras ju var och varannan vecka i försök att hålla diverse idioter lugna samtidigt som man låtsas ta ansvar för våra djur. Äsch, jag orkar inte kommentera det heller.