För tio dagar sen skulle vi ta ut pengar på banken.
-Nä, nä, vi betalar inte ut pengar just i dag
Några dagar senare, nytt försök. Ville ta ut tolvtusen.
– Nä, nä, vi har ändrat maxgräns på uttag, från femton till fem tusen kronor.
I dag ville vi så ta ut den tillåtna summan på femtusen.
-Nä, nä vi har ändrat igen, till max tusen kronor.
Det går fort nu.Vad blir det nästa vecka? Vilket absurt förslag jag än kan komma på så kan verkligheten slå det. Men vad spelar det för roll. Det är ju “de andra” som drabbas av kontantlösheten.
De utfattiga och skuldsatta som vägras att ens få ett kort.
De som lever med ett missbruk och kanske kan tigga ihop ett par tjugor till bussen men inte spara det på kortet.
De udda ofta fantastiska existenser som inte riktigt passar in men som har kunnat dra sig fram i livet och inte “legat samhället till last”.
De som ser, minns eller tänker för illa för att kunna hantera saker som kontokort och pin-koder.
De fjantar som tror att de har rätt till personlig integritet ibland.
För alla andra präktiga praktmedborgare gör det ju ingenting. När alla bankomater i hem-hålan är trasiga när man åkt sju mil… När kontot blivit länsat av kortbedragare…. När bankerna börjar ta ut hur höga avgifter de vill på sina fantastiska tjänster eftersom det inte finns ett alternativ……När polisen knackar på dörren för att du betalat pengar till av någon fascistregering icke önskvärd organisation…..
Fy så fjantiga tankar, nej ta vinglaset i höger hand och fjärrkontrollen i vänster och var som folk.