Undrar om den mänskliga hjärnan helt enkelt inte klarar av att greppa sammanhang så mycket som behövs för att skapa ett bra samhälle? Jag hittade en liten bok från 1969 “Sverige år 2000”, en sammanställning av hur 24 ledande experter på olika områden tror att samhället har utvecklats vid det sekelskifte som vi nu redan har ett decennium bakom oss. Jag skulle kunna göra mig hur rolig som helst på deras bekostnad och citera diverse spådomar som, minst sagt, har slagit fel. Det ska jag göra någon gång också, men inte nu, för egentligen är mycket i deras resonemang väldigt vettigt men någon viktig faktor tycks fattas för att det ska bli rätt.
Det borde vara möjligt att skapa ett gott samhälle, även med hänsyn till att uppfattningen om vad som är gott varierar men det är för stort, för svårt att förstå alla sammanhangen. De som är satta på jobbet drivs av egennytta och har dessutom sållats fram i någon slags bakvänd intelligenstest verkar det som, så det är lätt att förtvivla.
Det är nog därför jag engagerar mig i lite smalare frågor som jag kan förstå och kanske påverka lite även om jag inte märkt något av det sistnämnda. Tycker det verkar som om allt jag bryr mig om går åt fel håll.
En sådan där liten fråga som jag bryr mig om är rovdjurens existens i Sverige som naturligtvis är en del i hela vårt förhållande till naturen. Naturen, det där som märkligt nog numera offras på miljö- och klimatreligionens altare.
Suck! Nej, fokusera, rovdjur var det. I dag skriver DN om hur det egentligen gick till när en varg som blivit påkörd av en bil eftersöktes för att man skulle förkorta dess lidande. Det är en hårresande berättelse, presenterad för oss genom ett obduktionsprotokoll.
Som vanligt skriker man högt på diverse jägarforum om att man minsann ska sluta med eftersök om man ska bli misstänkliggjord på det här viset, och vad man säger om rovdjursföreningens representanter vill ni inte veta. De allra flesta jägare gör nog ett bra och behövligt jobb vid eftersök av trafikskadat vilt men jag har svårt att tro att man skulle förfölja exempelvis en älg på detta sätt. Utan att vara helt säker på vilka som beslutat vad under de här tre dygnen så vill inte jag lägga ansvaret i första hand på jägarna utan på länsstyrelsen i Värmland. Jag har sagt det förut, en person med allvarlig vargskräck är inte lämpad på platsen som rovdjursansvarig. Som på andra arbetsplatser smittar en dålig chef av sig på sina medarbetare. Lars Furuholm måste bort helt enkelt.
February 13, 2011
Fel folk på fel plats
2 Comments »
RSS feed for comments on this post. TrackBack URL
[…] har sagt det förr och jag säger det igen. Rovdjursansvarige på länsstyrelsen i Värmland, Lars Furuholm, är, […]
Pingback by Smutsigtmjöl - Sveriges olämpligaste tjänsteman? — July 7, 2011 @ 18:54